Det är overkligt.. det är sånt som händer andra, såna jag inte känner till... Jag kände inte honom personligen, men jag VET att han är anledningen till åtminstone 1 SM-Guld.. han räddade HV71 många gånger under slutspelet 09/10. Han var som bäst när det gällde, ställde alltid upp för laget och svek aldrig. Känns fruktansvärt att skriva detta.. kan inte smälta att han faktiskt är borta... visst, vi såg och hörde inte mycket av honom nu efter flytten till Ryssland, men man glömmer inte en hjälte, som varit med och tagit OS-guld, SM-guld, you name it... Att han dessutom var från Jönköping, lilla Norrahammar, gör ju sorgen ännu större..  Jag tänker mest på hans familj just nu... hans fru och barn, hur klarar man sånthär? Kommer man nånsin över det? Har inga ord över hur tom jag är just nu.. känns inte som det kan vara sant. Kungen från Jönköping är borta, man kommer aldrig mer springa på honom på stan, man kommer aldrig mer se honom ta Sverige till guld i landslaget.. Aldrig mer kommer han kunna sjunga "det e dags å gå hem nu"..

Bilder från minnesstunden vid Kinnarps..

Och som om inte det var nog! När ja o Fellie kom tillbaka hem la vi oss vid datan och efter en stund kände vi att du luktade bränt.. vi ba vafan? Så såg jag att min HV halsduk låg på lampan... när vi lyfte på den va det värsta brännmärket :'( den är helt ful nuuu :(

Pissdag :(

Juste! tappade busskortet idag med :/